mässa, traditionell benämning i västerlandet på huvudgudstjänsten, bestående av ordförkunnelse och nattvardsfirande.

mässa, regelbundet återkommande utställning av produkter i syfte att skapa affärskontakter och förbindelser med återförsäljare.

2mäss`a verb ~de ~t ORDLED: mäss-ar SUBST.: mässande, mässning

1mäss`a subst. ~n mässor ORDLED: mäss-an

Gregorius mässa, bildframställning av hur den lidande Kristus visar sig för påven Gregorius I, då han firar mässan.

Paris är väl värt en mässa (franska Paris vaut bien une messe), enligt traditionen de ord med vilka Henrik  IV av Frankrike år 1593 konverterade till katolicismen för att därigenom bli allmänt erkänd som kung.

satanism, ursprungligen dyrkan av djävulen och det onda.

skärtorsdagen, dagen före långfredagen, då Jesus tvättade lärjungarnas fötter (Johannesevangeliet 13:1–15) och instiftade nattvarden (Matteusevangeliet 26:17–30).

Luther, Martin, född 10 november 1483, död 18 februari 1546, tysk reformator, en av Europas mest betydande teologer.

korruption, missbruk av förtroendeställning till egen vinning, främst genom tagande av mutor.