o`kunnig adj. ~t ORDLED: o--kunn-ig

allegori, i litteratur och bildkonst en berättelse eller skildring som vill åskådliggöra något annat än det som konkret framställs.

o`kunnighet subst. ~en ORDLED: o--kunn-ig-het-en

Strindberg, Johan August, född 22 januari 1849, död 14 maj 1912, författare och konstnär.

maya, māyā, inom hinduismen (både vishnuism och shivaism) den okunnighet som likt en slöja döljer den högre och sanna verkligheten, samtidigt även dels den högste gudens förmåga att suveränt skapa, dels resultatet av skaparkraften, den materiella verkligheten.

frälsning, i religiöst språkbruk dels en term för den individuella omvändelseupplevelsen, dels en övergripande term för räddning eller befrielse från det onda i tillvaron.

Muhammed, Muḥammad, född cirka 570, död 8 juni 632, ”Guds budbärare”, islams profet.

livets uppkomst, livets ursprung, den första levande cellens uppkomst.

härskarteknik, sätt att hävda sin egen maktställning genom att förringa en individ eller en grupp.

sokratisk ironi, en för Sokrates typisk attityd i dialog med en självsäker samtalspartner.