omsluta [åm`-] verb omslöt omslutit omsluten omslutna, pres. omsluter ORDLED: om--slut-er SUBST.: omslutande, omslutning (till 2)

antikropp, immunglobulin, protein som produceras av kroppens immunförsvar och som har till uppgift att verka mot för kroppen främmande ämnen, antigener.

Sydafrika, stat i södra Afrika.

blod, hos människa och andra djur en kroppsvätska med förmåga att ta upp, transportera och leverera bl.a. syre, koldioxid, näringsämnen och ämnesomsättningsprodukter till och från kroppens vävnader och organ.

mitokondrie, organell (celldel) i alla eukaryota (kärnförsedda) celler som kan andas aerobt (det vill säga med hjälp av syrgas).

virus, typ av smittsamt material som kan anses vara både levande och icke levande.

stupa, buddhistisk kultbyggnad bestående av en halvsfärisk, mestadels massiv byggnad som ibland vilar på en kvadratisk bas.

Senegal, stat i Västafrika.

Visby ringmur, Nordeuropas bäst bevarade stadsmur.

korallrev, marint ekosystem kring en kalkstensmassa som huvudsakligen är uppbyggd av skelett av framför allt stenkoraller men även vissa andra marina organismer.