omtala [åm`-] verb ~de ~t ORDLED: om--tal-ar SUBST.: omtalande

Hobbes, Thomas, född 5 april 1588, död 4 december 1679, engelsk filosof.

Hitler, Adolf, född 20 april 1889, död 30 april 1945, tysk politiker (nazist), rikskansler från 1933, statschef från 1934.

narrativ, berättande, framför allt om texter som framställer händelserna i ett verkligt eller påhittat förlopp i tidsordning.

övergödning, i allmänt språkbruk detsamma som alltför långt gången eutrofiering.

rock, samlande genrebenämning på musikstilar som vuxit fram ur rock’n’roll sedan mitten av 1950-talet.

omtalad [åm`-] adj. omtalat ORDLED: om--tal-ad

satanism, ursprungligen dyrkan av djävulen och det onda.

savann, gräsdominerat område, vanligen med spridda buskar och träd.

korståg, benämning på de kyrkligt auktoriserade krig som under medeltiden fördes mot folk som uppfattades som den västliga katolska kyrkans fiender.