opponera är att granska och kritisera.

oppone´ra verb ~de ~t ORDLED: op-pon-er-ar SUBST.: opponerande, opponering; opposition

Newton, Sir Isaac, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen), död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727, engelsk matematiker och naturvetenskapsman.

Internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court, ICC, Haag, internationell domstol som dömer i mål om krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

profet, person som anses förmedla ett budskap från en gud.

Newtons absoluta rum och tid, rums- och tidsbegrepp som ligger till grund för mekaniken i Newtons ”Principia” och som bl.a. innebär att rummet och tidens existens och egenskaper antas vara oberoende av allt annat i universum.

ob-, prefix som betyder ’mot-’, ’till-’, ’framför-’ eller ’förbi-’.

serbokroatiska, kroatoserbiska, det sydslaviska språk som i det tidigare Jugoslavien uppfattades som ett gemensamt skriftspråk för kroater, ”muslimer”, serber och montenegriner.

konstruktivism, konstriktning som utvecklades i Ryssland efter revolutionen 1917; själva termen började användas av en grupp konstnärer i Moskva 1921 med bl.a. Aleksej Gan, Aleksandr Rodtjenko och Varvara Stepanova.

Bagge, Povl, 1902–91, dansk historiker, professor i Köpenhamn 1951–73.