order, avtalsrättslig term för beställning av en vara, tjänst eller annan nyttighet.

ord, en språklig enhet av typen fot som språkanvändare brukar uppfatta som mer eller mindre given.

order [å´rd-] subst. ~n, plur. ~ ORDLED: order-na

Livets Ord, kristen stiftelse bildad i Uppsala 1983; i dagligt tal avses med benämningen församling med samma namn.

New Order, brittisk rockgrupp, bildad 1980 av Bernard Sumner (egentligen Bernard Albrecht Dicken, född 1956), Peter Hook (född 1956) och Stephen Morris (född 1957).

Order of Merit, brittisk förtjänstorden, instiftad 1902 av Edvard VII som regentens personliga belöning för utomordentligt meriterade förtjänster inom krigsmakten eller inom konst, litteratur och vetenskap.

orderskuldebrev, skuldebrev som är ställt till viss fysisk eller juridisk person eller order.

förintelsen (engelska holocaust, hebreiska shoa), benämning på nazisternas folkmord på judar under andra världskriget 1939–45.

Tyska orden, tyska Deutscher Orden, latin Ordo domus Sanctae Mariae Theutonicorum, andlig riddarorden grundad av köpmän från Bremen och Lübeck under belägringen av Acre (nuvarande Akko) 1189–90.

Faith and Order, ekumenisk organisation, grundad 1927 i Lausanne (Schweiz), sedan 1948 integrerad i Kyrkornas Världsråd som en avdelning för lärofrågor i syfte att genom teologiska samtal ena kyrkorna.