plebiscit, i antikens Rom de av plebejernas folkförsamling fattade besluten, vilka enligt olika lagar (slutligen genom Lex Hortensia år 287 f.Kr.) ägde laga kraft.

plebiscit, folkomröstning varigenom folklig sanktion erhålls för planerade eller redan vidtagna suveränitetsförändringar (t.ex. för Napoleon I:s och III:s kejsardömen).

plebiscit [-ʃi´t (ljust sj-ljud) el. -si´t] subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: pleb-isc-it-et

Napoleon I (franska Napoléon I^er), ursprungligen Napoleone Buonaparte, senare Napoléon Bonaparte, född 15 augusti 1769, död 5 maj 1821, fransmännens kejsare 1804–14 och 1815; jämför släktartikel Bonaparte.

referendum, folkomröstning till vilken beslut av folkrepresentationen hänskjutits.

comitia, romersk folkförsamling.

diktatur, styrelseform där all statsmakt är koncentrerad till en viss person eller en viss grupp.