potential, det arbete som krävs för att förflytta en massaenhet, en positiv enhetsladdning eller en magnetisk enhetspol från oändligt avstånd från ett konservativt kraftfälts källor (se konservativ kraft) till en punkt i kraftfältet (gravitationsfält, elektrostatiskt eller magnetiskt fält).

osmotisk potential, den komponent av vattenpotentialen som är beroende av koncentrationen av lösta ämnen i vattnet.

elektrisk potential, fysikalisk storhet med beteckningen V. Den elektriska potentialen mäts i volt (V).

kemisk potential, betecknad μ, ett mått på hur aktivt ett ämne är i ett kemiskt system.

potentialbarriär, term inom fysiken som beskriver en brant potentialändring.

potential är en kraft eller resurser som man ännu inte har utnyttjat helt och hållet.

elektrokemisk potential, lägesenergi per jon, begrepp använt framför allt inom cellfysiologi.

biotisk potential, den maximala naturliga förökningstakten hos en organismpopulation som befriats från till exemepl resursknapphet, konkurrens och dödlighet genom predatorer.

potentialitet, möjlighet; ordet härstammar från den medeltida filosofins försök att skapa en motsvarighet till det aristoteliska begreppet för kraft, dynamis.

potential [-(t)sia´l] subst. ~en ~er ORDLED: pot-enti-al-en