princip, inom filosofin begrepp som används bl.a. i metafysiken i betydelsen grund, yttersta grundsats eller förutsättning för någots existens; i etiken i betydelsen maxim, handlingsregel eller förutsättning för handlande eller viljande.

Arkimedes princip, en lag i hydrostatiken som säger att en kropp som är helt eller delvis nedsänkt i en vätska påverkas av vätskan med en uppåtriktad kraft vilken till sitt belopp är lika med den undanträngda vätskans tyngd.

Princip, Gavrilo, 1894–1918, bosnien-serbisk nationalist och attentatsman.

Le Châteliers princip, regel för kemiska jämvikter, uppställd 1884 av Henry Louis Le Châtelier, vanligen formulerad: Om man hos ett system som är i kemisk jämvikt ändrar tryck, temperatur eller koncentrationer så förskjuts jämviktsläget i en riktning som motverkar förändringen.

Gauses princip, Gauses axiom, tesen att två arter med identiska ekologiska nischer, dvs. begränsade i sin populationstillväxt av samma omvärldsfaktor, inte varaktigt kan samexistera.

principatet, i historisk litteratur ofta förekommande benämning på den tidiga romerska kejsartiden (27 f.Kr.–284 e.Kr.), i motsats till det senare dominatet.

le Chateliers princip, se Le Chateliers princip.

Fermats princip innebär att en ljusstråle väljer den väg mellan två punkter som tar kortast tid.

d’Alemberts princip , regel för hur man omformulerar ett rörelseproblem till ett jämviktsproblem genom att till de applicerade krafterna addera en s.k. tröghetskraft eller fiktiv kraft.

Ficks princip (efter den tyske fysiologen Adolf Fick, 1829–1901), fysiologisk princip som främst har använts för mätning av blodflödet genom ett organ per minut.