profanum vulgus, den oinvigda (eller råa) massan.

profa´n adj. ~t ORDLED: pro-fan

lekman, person som inte tillhör prästerskapet (eller ett kloster eller en orden).

profane´ra verb ~de ~t ORDLED: pro-fan-er-ar SUBST.: profanerande, profanering; profanation

religion, en kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition.

lekman, i allmänhet icke fackman, amatör.

encyklopedi, referensverk, i tryckt eller digital form, som har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område.

ritual, standardiserat, institutionaliserat beteende med symbolisk innebörd.

manierism, konsthistorisk term (förr med nedsättande innebörd) för stilsträvanden inom i synnerhet den italienska konsten ca 1520–1600, tidigare kallad senrenässans.

helig, ett mångtydigt kärnord, använt som benämning på det som tillhör den gudomliga sfären, ofta i motsättning till profan.