prövning, för kompletterande utbildning.

prövning, påfrestning ägnad att avslöja vad någon går för; förbleknat även motgång.

prövningstillstånd, särskilt tillstånd som krävs för att högre domstolar ska ta upp mål till prövning, bland annat i Högsta domstolen (HD).

djurförsöksetisk prövning, etisk prövning som utförs av regional djurförsöksetisk nämnd och som bedömer å ena sidan ett planerat djurförsöks betydelse och å andra sidan lidandet som försöket medför för djuret.

prö`vning subst. ~en ~ar ORDLED: pröv-ning-en

källkritik, vetenskaplig metod som utvecklats inom historievetenskaperna, men som används mer allmänt, exempelvis av forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, liksom inom journalistiken.

särskild prövning, i gymnasieskolan från och med läsåret 1994/95 kallad enbart prövning, prövning som utan hänsyn till ålder får genomgås av den som önskar betyg från gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning i kurs inom gymnasieskolans nationella program eller i ämne som förekommer inom kommunal vuxenutbildning.

klinisk prövning, undersökning på friska försökspersoner eller på patienter med avsikten att studera effekterna, säkerheten och riskerna av en ännu inte dokumenterad behandlingsform, oftast av ett nytt läkemedel.

globala målen för hållbar utveckling, hållbara utvecklingsmål, engelska Sustainable Development Goals (SDG), 17 mål som FN antagit för att skapa en långsiktigt global hållbar utveckling.

rättsstat, begrepp som utbildades i den tyska rättsvetenskapen under 1800-talets senare hälft och som fått stor betydelse som västerländskt samhälleligt ideal.