refere´ra verb ~de ~t ORDLED: re-fer-er-ar SUBST.: refererande; referat (till 1), referens (till 2)

nationalism, tankesystem som utgår från att det finns en speciell grupp, nationen, med vissa karakteristika, att de med nationen förknippade värdena och intressena är viktigare än andra kollektiva värden och intressen och att förverkligandet av nationens intressen förutsätter största möjliga politiska oberoende.

dolkstötslegenden, påståendet att de hemliga socialistiska rörelserna i Tyskland genom sitt opatriotiska agerande under första världskrigets slutskede hade fallit den tyska armén i ryggen och därigenom förorsakat de för Tyskland hårda fredsvillkoren.

evangelier, de skrifter som står främst i Bibelns Nya Testamente och alltid har betraktats som dess viktigaste del: Matteusevangeliet, Markusevangeliet, Lukasevangeliet och Johannesevangeliet.

etnicitet, identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp.

teori, en grupp antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem.

människan, Homo sapiens, art i däggdjursfamiljen hominider.

källa, som historieteoretisk term benämning på alla slags observationsdata som historiker bygger på eller kan tänkas bygga på i sin forskning.

popkonst, konstriktning.

januariavtalet, JA, januariuppgörelsen, 73-punktsuppgörelsen,  uppgörelse ingången 11 januari 2019 mellan de båda regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Centerpartiet och Liberalerna.