reglemente [-men´- äv. -men`-] subst. ~t ~n ORDLED: regle-ment-et

reglementerad prostitution, reglementering, statligt regleringssystem av prostituerade för att förhindra spridning av sexuellt överförbara sjukdomar.

reglemente´ra verb ~de ~t ORDLED: regle-ment-er-ar SUBST.: reglementerande, reglementering

Internationella domstolen i Haag, Haagdomstolen, International Court of Justice, ICJ, ett av FN:s sex huvudorgan, grundat 1945.

motorsport, sport som bedrivs med bil, motorcykel (mc), racerbåt eller flygplan.

grönsaker, örtartade växter som människan lärt sig odla och använda i kosthållet.

folkskoleseminarium, tidigare läroanstalt för utbildning av lärare och lärarinnor för folk- och småskolor.

instruktion, inom förvaltningsrätten en författning som regeringen utfärdar för en underlydande statsmyndighet med regler om dess organisation, arbetssätt m.m.

läkemedelskommitté, LK, LMK, expertgrupp som för ett län, ett sjukvårdsdistrikt eller en kommun sammanställer rekommendationer – läkemedelslistor – avseende de läkemedel som områdets läkare i första hand bör ordinera.

Daun, Leopold Joseph Marie von, 1705–66, greve, österrikisk militär, fältmarskalk 1754.