reling [re`l- äv. rel`-] subst. ~en ~ar ORDLED: rel-ing-en

manna reling, internationell, marin honnör som kan ges kunglig person eller statsöverhuvud.

relingsmanning [re`- äv. rel`-] subst. ~en ~ar ORDLED: rel-ings--mann-ing-en

Ales stenar, Sveriges största bevarade skeppssättning, belägen på Kåsehuvud norr om Kåseberga i Valleberga, sydöstra Skåne.

kip, båtterm: urtag i dävert eller reling för inläggning av tåg (linor, rep och trossar).

vikingaskepp, samlingsbenämning på nordiska båtar från vikingatiden främst avseende långsmala fartyg med höga stävar, sidoroder och snidat drakhuvud i förstäven, framförda såväl med åror som med stora råsegel (de senare ofta randiga i bjärta färger) och med sköldar längs relingen.

åra, redskap för att med handkraft driva en båt framåt.

hå, årfäste eller årtull som utgörs av en träklyka eller vinkelformigt trästycke fäst vid båtens reling, vanligen med en vidja eller repögla ett håband, som hindrar åran att glida tillbaka.

spant, byggnadsspant, ett på insidan av ett fartygs eller en båts bordläggning placerat styrkeförband.

roddsport, kapprodd med långa, smala utriggade båtar med upp till åtta roddare och en styrman och – främst i Norden – breda, inriggade båtar med en besättning på upp till fyra roddare och en styrman.