manna reling, internationell, marin honnör som kan ges kunglig person eller statsöverhuvud.

reling [re`l- äv. rel`-] subst. ~en ~ar ORDLED: rel-ing-en

relingsmanning [re`- äv. rel`-] subst. ~en ~ar ORDLED: rel-ings--mann-ing-en

kip, båtterm: urtag i dävert eller reling för inläggning av tåg (linor, rep och trossar).

solskepp, benämning på det skepp som i skilda mytologier runt världen antagits bära solen över himlavalvet (jämför Re).

hå, årfäste eller årtull som utgörs av en träklyka eller vinkelformigt trästycke fäst vid båtens reling, vanligen med en vidja eller repögla ett håband, som hindrar åran att glida tillbaka.

vikingaskepp, samlingsbenämning på nordiska båtar från vikingatiden främst avseende långsmala fartyg med höga stävar, sidoroder och snidat drakhuvud i förstäven, framförda såväl med åror som med stora råsegel (de senare ofta randiga i bjärta färger) och med sköldar längs relingen.

årtull, på roddbåtens reling fäst stöd för åra, bestående av en klyka av trä eller metall.

koffernagel, på segelfartyg svarvad järn- eller träpinne, placerad i hål i nagelbänk vid mast eller reling för beläggning (fastsättning) av löpande gods.

mantåg, tåg eller vajer ombord på båt eller fartyg som sträcks och hålls uppe av stöttor.