resande, resandefolket, folkgrupp med troligen samma ursprung som romerna.

Kristens resa, The Pilgrim’s Progress, allegorisk berättelse i två delar av den engelske författaren John Bunyan, utgiven 1678 och 1684.

resandes träd, se de resandes träd.

Resande man, örlogsfartyg sjösatt 1659 och förlist i november 1660 vid Landsort i Stockholms södra skärgård.

Resarö, tätort i Vaxholms kommun, Uppland (Stockholms län), 5 km norr om Vaxholm; 3 212 invånare (2021).

Resare-Bengt, benämning på Bengt Bengtsson Oxenstierna.

Resa till nattens ände, Voyage au bout de la nuit , roman av den franske författaren Louis-Ferdinand Céline, utgiven 1932.

resandetåg, varje slags tåg med resande. Resandetåg medför normalt enbart personvagnar, till vilka räknas även t.ex. sovvagnar, liggvagnar, restaurangvagnar, resgodsvagnar, postvagnar och konferensvagnar men kan i vissa tåg även ha godsvagnar.

2re`sa verb reste rest, pres. reser ORDLED: res-er SUBST.: resande, resning (till 1 och 3); 1resa (till 2)

1re`sa subst. ~n resor ORDLED: res-an