revolte´ra verb ~de ~t ORDLED: re-volt-er-ar SUBST.: revolterande; revolt

Cortés, Hernán, även Fernando Cortez, från 1528 Marqués del Valle de Oaxaca, född 1485, död 2 december 1547, spansk conquistador, Mexikos erövrare.

Lagerlöf, Selma, född 20 november 1858, död 16 mars 1940, författare, Nobelpristagare 1909, första kvinnliga ledamot av Svenska Akademien från 1914; jämför släktartikel Lagerlöf.

poststrukturalism, filosofisk riktning, med utbredning framför allt i Frankrike, som efterträtt och på flera punkter revolterat mot strukturalismen.

statskuppen 1809, benämning på den svit av händelser som resulterade i Gustav IV Adolfs och det gustavianska enväldets fall samt i tillkomsten av en ny svensk regeringsform.

country, country and western, musikform med ursprung i amerikanska Söderns folkmusik och i brittisk och irländsk spelmanskultur.

Trajanus (Marcus Ulpius Trajanus), född i september 53, död 8 eller 9 augusti 117 e.Kr., romersk kejsare från 98.

Kyros II, Kyros den store, död 530 f.Kr., persisk storkonung, grundare av det akemenidiska riket.

Karl V (tyska Karl V.), född 24 februari 1500, död 21 september 1558, tysk–romersk kejsare 1519–56, som Karl I (spanska Carlos I) kung av Kastilien och Aragonien 1516–56, son till Filip I (den sköne) och Johanna I (den vansinniga).

Vlissingen, stad i provinsen Zeeland, Nederländerna, vid mynningen av Westerschelde; 44 500 invånare (2015).