ridd`erlig adj. ~t ORDLED: ridd-er-lig

epos, den viktigaste kategorin i bunden form inom den äldre berättarkonsten, företrädd på flertalet håll där ett litteraturspråk utvecklats.

Artursagan, Artussagan, benämning på det omfattande medeltida berättarstoff av keltiskt ursprung som anknyter till sagogestalten kung Artur och hans riddare.

riddarväsen, det adliga system som upprätthölls av riddare, vanligen förknippat med västeuropeisk hög- och senmedeltid.

courtoisie, ridderlighet, höviskt uppträdande, artighet; inom folkrätten detsamma som comitas gentium.

akademisk idrott, studentidrott, universitets- och högskoleidrott, är i Sverige organiserad i det 1913 grundade Sveriges akademiska idrottsförbund (SAIF).

Karlskrönikan, benämning på den andra krönikan i den stora svenska rimkrönikesviten, uppkallad efter kung Karl Knutsson (Bonde) och utformad i dennes kansli.

paladin, karolingisk storman.

amadisromaner, en typ av prosaverk vars tidigaste bevarade exemplar trycktes i Zaragoza i Spanien 1508, i en version av Garci Rodríguez de Montalvo.

Kristian V (danska Christian V), 1646–99, kung av Danmark–Norge från 1670, son till Fredrik  III och Sofia Amalia av Braunschweig–Lüneburg.