ri`klig adj. ~t ORDLED: rik-lig

rike, kategori i det biologiska hierarkiska systemet under domän och över fylum.

rike, i germanska språk (isländska rigi, danska rige, tyska Reich) område som är en politiskt självständig enhet, dvs. stat.

kristendom, den religion som utgår från Jesus av Nasaret, av sina anhängare ansedd som den utlovade Messias/Kristus; av denna titel har kristendomen fått sitt namn.

Svea rike, term som använts för en förmodad forntida riks- eller statsbildning hos svearna med centrum i Uppland.

Sveriges rikes lag, den lag som antogs på riksdagen 1734, stadfästes av kung Fredrik I 23 januari 1736 och trädde i kraft 1 september 1736.

Juda rike, Sydriket, rike som uppstod vid kungariket Israels delning, se Juda.

Guds rike, himmelriket, ett huvudbegrepp i Jesu förkunnelse.

Iran, stat i Mellanöstern.

Kanada, Canada, stat i Nordamerika.