-
rut`scha verb ~de ~t
ORDLED: rutsch-ar
SUBST.: rutschande, rutschning; rutsch
Svensk ordbok
-
lavin (över tyska
Lawine, av medeltidslatin
lavina ’jordskred’, av latin
labor ’glida’, ’falla’),
snöskred, snabb massrörelse av snö utför en bergsida.
-
rutsch subst. ~en ~ar
ORDLED: rutsch-en
Svensk ordbok
-
asfaltfärg (jämför
bitumen) är löslig i sitt bindemedel och kan inte härda.
-
rut`schkana subst. ~n rutschkanor
ORDLED: rutsch--kan-an
Svensk ordbok
-
1u´tför prep.
ORDLED: ut--för
Svensk ordbok
-
rut`schbana subst. ~n rutschbanor
ORDLED: rutsch--ban-an
Svensk ordbok
-
brink subst. ~en ~ar
ORDLED: brink-en
Svensk ordbok
-
gli`da verb gled glidit gliden glidna, pres. glider
ORDLED: glid-er
SUBST.: glidande, glidning; glid
Svensk ordbok