1. röntga

    rön`tga verb ~de ~t ORDLED: röntg-ar SUBST.: röntgande, röntgning; röntgen
    Svensk ordbok

  2. röntgen

    röntgen, äldre enhet med beteckningen R för exposition (av joniserande strålning).

  3. Wilhelm Röntgen

    Röntgen, Wilhelm Conrad, 1845–1923, tysk fysiker, professor i Hohenheim 1875 därefter vid flera universitet och från 1900 i München.

  4. röntgenstrålning

    röntgenstrålning, elektromagnetisk strålning med våglängder ca 0,001–50 nm (nanometer), uppkallad efter Wilhelm Röntgen.

  5. joniserande strålning

    joniserande strålning, oftast benämning på alfa-, beta- och gammastrålning som absorberas i materia och därvid slår ut elektroner från atomer och molekyler, efterlämnande elektriskt laddade joner.

  6. elektromagnetisk strålning

    elektromagnetisk strålning, strålningsfenomen i vilket energi överförs som en vågrörelse av elektriska och magnetiska fält ( elektromagnetiska vågor).

  7. Marie Curie

    Curie, Marie, född Skłodowska 7 november 1867, död 4 juli 1934, polsk-fransk fysiker och kemist; jämför släktartikel Curie.

  8. Nobelpris

    Nobelpris, vart och ett av de pris som ur en donation av Alfred Nobel årligen utdelas på dennes dödsdag 10 december.

  9. bildbehandling

    bildbehandling, i allmän betydelse behandling av bilder med avsikt att förbättra eller på annat sätt förändra informationen i bilden.

  10. strålning

    strålning, överföring av energi utan medverkan av något medium.