sane´ra verb ~de ~t ORDLED: san-er-ar SUBST.: sanerande, sanering

Napoleon I (franska Napoléon I^er), ursprungligen Napoleone Buonaparte, senare Napoléon Bonaparte, född 15 augusti 1769, död 5 maj 1821, fransmännens kejsare 1804–14 och 1815; jämför släktartikel Bonaparte.

stad, ett geografiskt område som kännetecknas av en viss typ av rättslig status (juridisk definition) eller en viss typ av markanvändning (funktionell definition).

Christiania, alternativsamhälle, så kallad fristad, i stadsdelen Christianshavn, Köpenhamn, Danmark.

Johan III, född 20 december 1537, död 17 november 1592, svensk kung från 1568, son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud.

slum, fattigkvarter med nedsliten bebyggelse vilka ofta präglas av stora sociala problem med droger, kriminalitet, vandalism, apati och isolering.

skuldsanering, förfarande varigenom någon genom frivilligt eller tvångsvis genomfört avtal med sina fordringsägare, t.ex. om nedsättning av skulderna eller ränteeftergift, får möjlighet att befria sig från sina skulder och därmed sanera sin ekonomi.

fungicider, svampdödande kemiska ämnen, medel för bekämpning av svampar.

Ludvig XV (franska Louis XV), född 15 februari 1710, död 10 maj 1774, kung av Frankrike från 1715.

Kooperativa Förbundet, KF, Stockholm, förbund för konsumentföreningarna i Sverige.