sats, språkvetenskaplig term som under tidernas lopp har avgränsats på en mängd olika sätt, delvis beroende på om man lagt tyngdpunkten vid betydelse och användning eller vid struktur.

Pythagoras sats, benämning på en sats i euklidisk geometri.

sats, teorem , i en matematisk teori benämning på ett av teorins huvudresultat.

satsdel är det ord eller den grupp av ord som en sats (en mening eller en del av en mening) består av.

satsled, konstituent , i traditionell grammatik vanligen satsdel, vart och ett av de led som en sats består av, t.ex. subjekt, objekt, predikativ.

satslogik, grundläggande del av den moderna logiken, i vilken satslogiska former studeras, dvs. sätten på vilka en sammansatt sats kan byggas upp med hjälp av satslogiska operatorer.

satslära, detsamma som syntax.

konditional sats, bisats som anger villkoret för att den överordnade satsens innehåll skall gälla.

syntetisk sats, sats vars sanning eller falskhet inte är bestämd redan av meningen hos de i satsen ingående orden, oberoende av hur det i övrigt förhåller sig i världen.

sats, i industriella sammanhang benämning på avgränsad mängd av en vara eller produkt som bearbetas i en satsvis process.