sediment, sedimentär jordart, inom geologin en lös avlagring som bildats på jordytan och som innan den avsatts transporterats i vatten, luft eller is.

sedimentation, sedimentering, metod eller teknik för avskiljande av i vätska uppslammade partiklar.

sedimentation, sedimentering, rörelse hos partiklar i en gas eller vätska som uppstår efter inverkan av t.ex. gravitation, centrifugering, magnetism eller elektricitet.

sedimentära bergarter, sedimentbergarter, bergarter som bildats genom att partiklar som transporterats i vatten eller luft har sedimenterat och därefter cementerats samman genom utfällningar i porerna; även bergarter som bildats på kemisk, biokemisk eller organisk väg genom anrikning eller utfällning.

sedimentering, detsamma som sedimentation.

sedimenteringsbassäng, anordning i reningsverk eller vattenverk för avskiljning av fasta partiklar och kemiska utfällningar i avloppsvatten.

klastiska sediment, geologiska avlagringar som består av klaster, dvs. fasta partiklar som härrör från berggrunden, vilka genom fysikaliska processer eroderats, transporterats och sedimenterat i en ny miljö.

sedimentationsanalys, metod för bestämning av kornstorleksfördelningen hos de minsta partikelstorlekarna i en jordart eller annat finkornigt material, vanligtvis partiklar mindre än 0,06 mm.

sedimen´t subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: sedi-ment-et

pelagiska sediment, annat namn på djuphavssediment.