separation, separering, som term i tekniken dels särskiljande av beståndsdelar i en gasblandning, vätska, uppslamning eller mekanisk blandning, dels kollektiv benämning på ett stort antal enhetsoperationer som på något sätt isolerar olika komponenter i en blandning.

separationsmetoder, sätt att särskilja komponenterna i en blandning av ämnen, t.ex. genom filtrering eller sedimentation.

separations–individuations-fasen, enligt psykoanalytisk teori om objektrelationer den period i utvecklingen då barnet alltmer börjar bli medveten om sin egen person.

separationsrätt, rätt för en ägare till egendom som finns i annans besittning att ta undan egendomen för att skydda den mot anspråk från besittarens fordringsägare vid konkurs eller utmätning.

separation [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: se-par-at-ion-en

elektrofores, vandring av elektriskt laddade molekyler eller partiklar genom en vätska under inverkan av ett elektriskt fält.

magnetisk separation, i mineraltekniken en anrikningsmetod som bygger på att ferro- och paramagnetiska mineral attraheras olika starkt av ett magnetfält, medan diamagnetiska förblir opåverkade.

segregation, det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper.

Kahlo, Frida, 1907–54, mexikansk målare.

separationsenergi, bindningsenergi , energi som krävs för att lossgöra en nukleon bunden i atomkärnan.