Ibn Sina, persiskspråkig filosof och läkare, se Avicenna.

Sinai, i annan tradition Horeb, benämning på ett bergmassiv på Sinaihalvön där enligt Gamla Testamentet Gud uppenbarade sig för Mose i den brinnande busken (Andra Moseboken 3:1–4:17) och där Mose tog emot lagen (dekalogen) av Gud.

Sinaihalvön, triangulär halvö i Egypten; ca 60 000 km ².

Sinapis, det vetenskapliga namnet på ett släkte korsblommiga växter med tio arter, bl.a. vit- och åkersenap.

Sinaiinskrifterna, ett trettiotal korta inskrifter från ett egyptiskt tempel vid Sarabit al-Khadim på västra Sinaihalvön, daterade till ca 1500 f.Kr. och skrivna med ett alfabet med omkring 35 tecken, antagligen på ett semitiskt språk.

Sinan, ca 1491–ca 1588, osmansk arkitekt.

Sinanthropus, det vetenskapliga namnet på ett utdött släkte människor med den enda arten S. pekinensis, pekingmänniskan.

Sinaloa, delstat i Mexiko.

si`na verb ~de ~t ORDLED: sin-ar SUBST.: sinande

Frank Sinatra var en amerikansk sångare och skådespelare.