1. sinkning

    sinkning, teknik för hopfogning av virkesstycken eller skivor i vinkel mot varandra.

  2. sink

    sink subst. ~et ORDLED: sink-et
    Svensk ordbok

  3. sinka

    sinka, zinka, historiskt blåsinstrument med konisk borrning, grytmunstycke och vanligen sju grepphål, oftast av trä, klätt med svart läder.

  4. sinkadus

    sinkadus, femma plus tvåa vid kast med två tärningar; i utvidgad betydelse slump; bildligt örfil.

  5. sinkfog

    sinkfog, förbindelse av trästycken, se sinkning.

  6. sinkiangmattor

    sinkiangmattor, handknutna mattor från Xinjiangområdet i västra Kina.

  7. Sinkiang

    Sinkiang , autonomt område i Kina, se Xinjiang.

  8. sinkning

    sinkning, lagning av porslin med metalltråd.

  9. zink

    zink, metalliskt grundämne hörande till zinkgruppen i periodiska systemets grupp 12, kemiskt tecken Zn.

  10. sinka

    1sink`a verb ~de ~t ORDLED: sink-ar SUBST.: sinkande, sinkning (till 1)
    Svensk ordbok