skriftspråk, språkliga former eller språklig stil som anpassats och normerats för att användas i skrift.

skrift, ett konventionellt system för kommunikation genom på föremål gjorda tecken, så utformat att texter i princip entydigt kan överföras till tal.

skrivmaskin, apparat för direkt framställning av tryckt skrift på papper där tecken efter tecken skrivs ut när man trycker ner motsvarande tangent.

skriftlärda, hebreiska soferim, privata eller officiella skrivare av dokument, annaler etc. i det gamla Israel; från efterexilisk tid benämning på dem som genom utbildning och handpåläggning erhållit myndighet att ge besked i skrifttolkningsfrågor, ofta omtalade i evangelierna.

skridskosport är idrotter där man åker skridsko och inte använder klubba.

skridskor, skor med stålskenor för färd på is.

fonetisk skrift, ljudskrift, skrift avsedd att ange uttalet mer exakt än vad vanlig stavning gör.

Skriften, Skrifterna, den heliga skrift, olika uttryck för Bibeln.

skri subst. ~et äv. ~t, plur. ~n, best. plur. ~na äv. ~en ORDLED: skri-et

skritt, gångart hos fyrfota djur.