skrinda, överrede till en vagn eller släde med sidor av bräder, träspjälor e.d.; ofta benämns också hela vagnen eller släden skrinda.

skrin`da subst. ~n skrindor ORDLED: skrind-an

skridskor, skor med stålskenor för färd på is.

släde, ett fordon som i sin äldsta kända form utgjordes av en bred mede som lasten surrades på; samernas ackja anses ha utvecklats ur denna typ.

kolstig, kolskrinda , kolryss, benämning på såväl ett fraktfordon – en vagnskorg av bräder eller flätverk på en släde – som ett lokalt växlande rymdmått för träkol.

vagn, i strikt betydelse ett hjulfordon med två axlar och mer än två hjul; vagnen kopplas till någon form av drivanordning, t.ex. dragdjur, traktor eller bil.

ny`lövad adj. nylövat ORDLED: ny--löv-ad

hoppig [håp`-] adj. ~t ORDLED: hopp-ig

go-cart [gåo´kart] subst. ~en ~s ORDLED: go--cart-en