-
skruda
skru`da verb ~de ~t ORDLED: skrud-ar SUBST.: skrudandeSvensk ordbok -
sakristia
sakristia, i en kyrka utrymme för prästens omklädning samt för förvaring av skrudar och kärl, oftast i anslutning till altare och predikstol. -
skrud
skrud, i kyrkliga sammanhang, se liturgiska textilier. -
liturgiska textilier
liturgiska textilier, parament, enligt kristen tradition sådan skrud som bärs av de tjänstgörande vid gudstjänsten eller sådan prydnad som brukas för altaret. -
kyrklig skrud
kyrklig skrud, se liturgiska textilier. -
ornat
ornat, kyrklig skrud. -
skrud
skrud subst. ~en ~ar ORDLED: skrud-enSvensk ordbok -
Ericus Benedicti Schroderus
Schroderus, Ericus Benedicti, född ca 1575, död 1647, boktryckare, översättare och författare, rektor i Nyköping från 1604; jämför släktartikel Skytte. -
högkyrklighet
högkyrklighet, benämning på riktningar inom de reformatoriska kyrkorna som betonar samhörigheten med urkyrkan ( apostolicitet) och med världskyrkan ( katolicitet). -
dalmatika
dalmatika, ursprungligen ett profant dräktplagg som brukades av romarna under antiken.