slå a´v verb slog slagit, pres. slår ORDLED: slag-it SUBST.: avslående (till 1), avslagning (till 1)

slå upp´ verb slog slagit, pres. slår ORDLED: slag-it SUBST.: uppslående, uppslagning

slå in´ verb slog slagit, pres. slår ORDLED: slag-it SUBST.: inslående (till 1,2,5 och 6), inslagning (till 1,2,5 och 6)

slå u´t verb slog slagit, pres. slår ORDLED: slag-it SUBST.: utslående (till 1--6), utslagning (till 1--6); utslag (till 7)

2slå verb slog slagit slagen slagna, pres. slår ORDLED: slag-it SUBST.: slående (till 1--10), slagning (till 2,5,6 och 10); slag (till 1,3,8 och 9)

sla`gordning subst. ~en ~ar ORDLED: slag--ordn-ing-en

sla`grörd adj. slagrört ORDLED: slag--rör-da

skrym`sla subst. ~n skrymslor ORDLED: skrymsl-an

bet`sla verb ~de ~t ORDLED: bet-slar SUBST.: betslande, betsling

sla`ksida subst. ~n ORDLED: slak--sid-an