smycken, föremål avsedda att bäras på kroppen för att markera social, professionell, religiös eller annan kulturell tillhörighet eller i magiskt syfte (se amulett) samt oftast, men sällan enbart, för att åstadkomma en dekorativ effekt.

smyck`e subst. ~t ~n ORDLED: smyck-et

Vishnu, Viṣṇu, indisk gud.

smyckesten, ädelsten eller annan praktfull sten som utgör eller är avsedd att utgöra ett smycke eller beståndsdel därav.

smyckegarnityr, två eller flera smycken med enhetlig utformning och av samma material.

smyckesalger, annat namn på algordningen desmidiéer.

silver är en vitglänsande metall.

Poseidon var havets, källornas och flodernas gud i den grekiska religionen.

torshammare är ett litet smycke som bars i en kedja om halsen av den som trodde på gudarna i fornnordisk religion.

Libanon, stat i Mellanöstern.