språ`kvetare subst. ~n äv. språkvetarn, plur. ~, best. plur. språkvetarna ORDLED: språk--vet-ar-en

Tolkien, John Ronald Reuel, född 3 januari 1892, död 2 september 1973, brittisk språkvetare och författare.

modalitet, en betydelsekategori hos satsen som omfattar olika arter av sanning eller olika hållningar från talarens sida gentemot satsens innehåll.

språkpsykologi, psykolingvistik, vetenskapsgren som utforskar människans språkanvändning, främst ur individens perspektiv.

notation, system att notera i skrift med användande av konventionella tecken som ges speciell innebörd eller av en speciell teckenuppsättning.

barnspråk, benämning på människans språk under dess tillblivelse i spädbarnsåldern och senare utveckling under småbarnstiden och skolåldern fram till puberteten.

PRAESA, Project for the Study of Alternative Education in South Africa, sydafrikansk organisation som arbetar med läsfrämjande åtgärder för barn och ungdomar.

Lind Palicki, Lena, född 1976, språkvetare, chef för Språkrådet sedan 2023.

Lindström, Fredrik, född 1963, språkvetare, komiker, skådespelare, författare och filmregissör.

Bopp, Franz, 1791–1867, tysk språkvetare som gjorde banbrytande insatser inom den jämförande indoeuropeiska språkvetenskapen.