standardspråk, riksspråk, den form av ett språk som i motsats till dialekter och andra varianter är allmänt accepterad och stilistiskt neutral.

standardisering, systematisk ordnings- och regelskapande verksamhet med syfte att uppnå optimala tekniska och ekonomiska lösningar på återkommande problem.

standardavvikelse, statistiskt mått på utspridningen hos data eller en fördelning.

standardmodellen, inom fysiken en teoretisk modell som beskriver alla typer av växelverkan mellan elementarpartiklar utom gravitationen.

standar, militärt fälttecken i form av en kvadratisk duk med frans längs de fria kanterna.

standard, (fastställd) norm; i tekniska m.fl. sammanhang dels standardiseringsresultat i form av beskrivningar, regler (normer) och rekommendationer för allmängiltig och upprepad användning, dels dokument innehållande sådana resultat.

standa´r subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: stand-ar-et

standardprov, centralt utarbetat prov som hjälp för bedömning av elevers studieresultat i grundskola, i första hand på klassnivå.

standardatmosfär, tryckenhet med beteckningen atm, som ungefär motsvarar normalt lufttryck vid havsytan. 1 atm = 760 torr = 760 mmHg = 101,325 kPa (kilopascal).

standardatmosfär, även normalatmosfär, standardiserad beskrivning av medelförhållandena i atmosfären i fråga om temperaturens och lufttryckets avtagande med höjden.