standardise´ra verb ~de ~t ORDLED: stand-ard-is-er-ar SUBST.: standardiserande, standardisering

industri, i vid bemärkelse ’framställning av produkter genom förädling av råvaror’.

no, nō, klassisk japansk teaterform som uppstod på 1300-talet.

varselmärkning, standardiserad upplysning om risk för personskada eller plats för skyddsmedel.

ritual, standardiserat, institutionaliserat beteende med symbolisk innebörd.

Koranen, arabiska al-Qurūān, muslimernas heliga bok som enligt traditionen givits till Muhammed av ängeln Jibril (Gabriel).

indoeuropeiska språk, språkfamilj som omfattar språk som har talats länge i Europa och Asien; de talas i dag av cirka 3,5 miljarder människor.

telefon, telefonapparat, abonnentutrustning för telefoni.

institution, inom samhällsvetenskapen benämning på de normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till bestående eller återkommande beteendemönster.

etnisk stereotyp, skapandet och användandet av standardiserade och förenklade föreställningar om en etnisk grupp och dess kultur.