straff, inom juridiken benämning på en påföljd som utdöms vid ansvar för brott i form av frihetsberövande eller böter.

Brott och straff, Prestuplenije i nakazanije, roman av den ryske författaren Fjodor Dostojevskij, utgiven 1866.

strafflagen, 1864 års strafflag, lag som ersatte straffbalken och missgärningsbalken i 1734 års lag.

straffbarhetsålder innebär att man kan dömas till ett straff för ett brott.

straffrätt, kriminalrätt, juridisk disciplin som behandlar kriminalisering av vissa gärningar, ådömande av ansvar för brott och verkställighet av brottspåföljd.

straffarbete, i äldre lagstiftning frihetsstraff förenat med plikt att utföra visst kroppsarbete.

straffvärde, juridiskt begrepp för brotts svårhet med särskild hänsyn till den skada eller fara som gärningen orsakat och till gärningsmannens skuld sådan den kommit till uttryck i gärningen.

straffmyndighetsålder, äldre benämning på straffbarhetsålder.

straffrihetsgrund, orsak att låta en brottsling slippa straff.

straffrättsteori, ideologi om brottens och straffens utformning.