struktur, i allmän bemärkelse de inbördes relationer och sammanhang som råder mellan delarna i en helhet, med andra ord det sätt på vilket en helhet är uppbyggd av sina element.

social struktur, den ram av sociala institutioner, roller, statuspositioner och relationer mellan grupper och individer som reglerar sociala beteendemönster och tillförsäkrar det sociala systemet kontinuitet över tid.

strukturalism, de teorier och metoder inom olika vetenskapliga ämnen som utgår från att enskilda element inte kan analyseras isolerat eftersom de är bestämda av bredare regelbundenheter och mönster; verkligheten är strukturerad.

strukturarbetslöshet, arbetslöshet som kan hänföras till under längre tid kvarstående skillnader i arbetskraftsefterfrågans och arbetskraftsutbudets sammansättning avseende region, bransch, yrke eller utbildning.

koherent struktur (för etymologi, se koherens), struktur som inte innehåller någon komponent som saknar betydelse för systemets funktion och som har egenskapen att systemet inte upphör att fungera (t.ex. genom överbelastning) om någon inte fungerande komponent repareras.

faneritisk struktur, strukturen hos en magmatisk bergart i vilken man med blotta ögat kan se kristallerna av de rikligast uppträdande mineralen.

algebraisk struktur, viktigt begrepp inom algebran: mängd försedd med operationer som satisfierar vissa axiom.

kemisk struktur, det tredimensionella arrangemanget av atomerna i molekyler, molekyljoner och metallkomplex.

strukturell lingvistik, strukturlingvistik, språkvetenskap som ser språk som system av enheter eller strukturer på olika nivåer.

graderad struktur, algebraisk struktur (ring, modul etc.) där vissa element har grader.