substans, inom kemin detsamma som ämne, dvs. grundämne eller kemisk förening.

grå substans, substantia grisea, den grå vävnaden på hjärnbarken, i hjärnans kärnor och i det inre av ryggmärgen.

substansmängd, med beteckningen n och reservbeteckningen ν, en av SI:s grundstorheter; SI-enhet är grundenheten mol.

substans, i romersk och tidig medeltida filosofi benämning såväl på det enskilda tinget som den art till vilken det hörde.

vit substans, substantia alba, den vita vävnaden i hjärnan och ryggmärgen.

substansvärde, substans, justerat eget kapital, vid en företagsvärdering benämning på skillnaden, nettovärdet, mellan marknadsvärdet på företagets tillgångar och dess skulder.

substans, anatomisk term, se substantia.

substans, inom ekonomi annat ord för substansvärde.

substans P, kroppsegen peptid som fungerar som signalsubstans på flera sätt: utgör neurotransmittor i vissa smärtledande nervbanor, stimulerar histaminfrisättning från mastceller och efterliknar effekten av acetylkolin på s.k. nikotinreceptorer i sympatiska och parasympatiska ganglier.

Nissl-substans, beståndsdel (organell) i nervcellskroppens cytoplasma.