substans, anatomisk term, se substantia.

substans, i romersk och tidig medeltida filosofi benämning såväl på det enskilda tinget som den art till vilken det hörde.

substans, inom ekonomi annat ord för substansvärde.

substans, inom kemin detsamma som ämne, dvs. grundämne eller kemisk förening.

grå substans, substantia grisea, den grå vävnaden på hjärnbarken, i hjärnans kärnor och i det inre av ryggmärgen.

substans P, kroppsegen peptid som fungerar som signalsubstans på flera sätt: utgör neurotransmittor i vissa smärtledande nervbanor, stimulerar histaminfrisättning från mastceller och efterliknar effekten av acetylkolin på s.k. nikotinreceptorer i sympatiska och parasympatiska ganglier.

vit substans, substantia alba, den vita vävnaden i hjärnan och ryggmärgen.

ergastisk substans, ämne i växtcell som undandras ämnesomsättningen och lagras upp i cellens inre i form av droppar, kristaller eller partiklar av olika slag.

Nissl-substans, beståndsdel (organell) i nervcellskroppens cytoplasma.

substansvärde, substans, justerat eget kapital, vid en företagsvärdering benämning på skillnaden, nettovärdet, mellan marknadsvärdet på företagets tillgångar och dess skulder.