subtrahe´ra verb ~de ~t ORDLED: sub-trah-er-ar SUBST.: subtraherande, subtrahering; subtraktion

romerska siffror, talsymboler som användes allmänt under nära 2 000 år, först av romarna från tredje århundradet f.Kr., numera sparsamt, mest för numrering.

inkomst, summan av konsumtion och sparande under en viss tidsperiod. 

digitalteknik, sifferteknik, den grundläggande tekniken bakom datorn, räknedosan, digitaluret m.fl. elektroniska apparater och system.

kvantelektrodynamik, QED (engelska quantum electrodynamics), teorin för den elektromagnetiska strålningens kvantisering och dess växelverkan med materia, särskilt atomer och elektroner.

tara, vikten (massan) av en varas emballage.

komplext tal, tal av allmännare slag än de reella talen och som tillåter räkning med rötter ur negativa tal.

subtraktion är det räknesätt där man subtraherar ett tal från ett annat tal och får en differens som resultat.

växelstorhet, en fysikalisk storhet (t.ex. elektrisk spänning, ström eller magnetiskt flöde) som ändrar riktning och momentanvärde (ögonblicksvärde) i tiden.

tjugohundraproblemet, 2000-problemet, sammanfattande benämning på de problem som man förutsåg kunde uppträda vid årsskiftet 1999/2000 och som förknippades med elektroniska system med inbyggd funktion som håller reda på tiden.