syn, se synsinne.

syn-, förled med betydelsen ’med-’, ’samman-’ eller ’sam-’.

synagoga, den judiska församlingen som samlas till gudstjänst, andra sammankomster och studier, med tiden även lokalen för dessa (se nedan).

synaps, kontaktställe där en nervimpuls överförs från en nervcell till en annan cell.

synsinne, syn, förmåga att uppfatta ljus, dvs. elektromagnetiska svängningar i våglängdsområdet 300–800 nm (ultraviolett–infrarött).

synergieffekt, inom ekonomi ofta förekommande term för samordningsfördel som kan uppnås mellan olika företag eller verksamhetsgrenar avseende inköp, tillverkning, marknadsföring m.m. genom bättre utnyttjande av t.ex. kompetens, FoU-insatser, kapital eller arbetstid.

syntax, satslära, den del av grammatiken som handlar om hur ord eller böjningsformer av ord fogas samman till ordgrupper (fraser) och satser (och meningar).

synd, i den kristna traditionen benämning på det som skiljer människan från Gud och som tar sig uttryck i förvända relationer även till medmänniskorna och skapelsen i övrigt.

syntes, inom kemin benämning på procedur att framställa en definierad kemisk förening.

syn, inom processrätten: bevismedel i en rättegång som består i att rätten direkt iakttar fastighet eller föremål.