syn, se synsinne.

syn-, förled med betydelsen ’med-’, ’samman-’ eller ’sam-’.

syn, inom processrätten: bevismedel i en rättegång som består i att rätten direkt iakttar fastighet eller föremål.

synagoga är dels den judiska församlingen som firar gudstjänst, dels en lokal för gudstjänst och andra möten.

synskada, benämning på svårare synnedsättning.

synd, i den kristna traditionen benämning på det som skiljer människan från Gud och som tar sig uttryck i förvända relationer även till medmänniskorna och skapelsen i övrigt.

syntax, satslära, den del av grammatiken som handlar om hur ord eller böjningsformer av ord fogas samman till ordgrupper (fraser) och satser (och meningar).

synkretism, religionsblandning, den företeelse då föreställningar och bruk från två eller flera religioner ingår en syntes.

synonym, i språkliga sammanhang ett ord med samma betydelse som ett annat.

synaps, kontaktställe där en nervimpuls överförs från en nervcell till en annan cell.