terrass, inom trädgårdskonst och landskapsarkitektur en plan, anlagd avsats.

terrass, inom geomorfologin långsträckt plan eller nästan plan yta som på långsidorna är begränsad av branter, den yttre lutande nedåt och den inre lutande uppåt.

terrass´ subst. ~en ~er ORDLED: terr-ass-en

Spanien är ett land i södra Europa.

Terrassa, spanska Tarrasa,stad i provinsen Barcelona, Katalonien, Spanien; 215 100 invånare (2016).

terrasshus, flerbostadshus med våningsplanen förskjutna så att det plana yttertaket över en våning helt eller delvis kan användas som terrass till bostaden ovanpå.

terrassvas, lockurna i keramik, omvänt päronformad och placerad på en ”terrass” i form av en sockel omgiven av ett schvungfullt modellerat rokokoornament.

terrasskultur, odling på terrasser, främst av jordbruks- och trädgårdsväxter.

Kina, stat i östra Asien.

konstbevattning innebär att man för ut vatten på åkrar, i trädgårdar och skogar för att grödan ska växa bättre och för att man i torra områden ska kunna odla växter som kräver mycket vatten.