territorium, inom biologi och humanekologi detsamma som revir.

territorium, folkrättslig benämning på område (även i höjdled) som kan läggas under en stats suveränitet.

territorium [-to`- el. -to´-] subst. territoriet territorier ORDLED: terr-it-ori-et

översjöiskt territorium, franska territoire doutre-mer, TOM, benämning på franska områden med begränsat självstyre i främmande världsdelar.

nationalism, tankesystem som utgår från att det finns en speciell grupp, nationen, med vissa karakteristika, att de med nationen förknippade värdena och intressena är viktigare än andra kollektiva värden och intressen och att förverkligandet av nationens intressen förutsätter största möjliga politiska oberoende.

kolonialism, erövring, kontroll och exploatering av områden utanför kolonisatörens primära territorium.

Nunavut, territorium i norra Kanada; 2,2 miljoner km², 36 900 invånare (2021).

gängbrottslighet, gängkriminalitet, brott som begås inom ramen för ett gruppsammanhang som har viss varaktighet och där brottsligheten spelar en inte obetydlig roll för gruppens identitet.

stormaktstiden kallas en period i Sveriges historia, framför allt på 1600-talet, när Sverige var ett betydande rike i Europa.

imperialism kallas det när länder utökar sitt territorium och inflytande på andra länders bekostnad.