tjuder, redskap som användes för att hålla kvar betesdjur (mest arbetsdjur, nötkreatur, häst, mer sällan får) inom ett begränsat, oinhägnat, område.

tju´der subst. tjudret, plur. ~, best. plur. tjudren el. ~na ORDLED: tjudr-et

iqal, arabiska ˙iqāl, agal, dubbel huvudring av tvinnad ull som i arabisk mansdräkt bärs över ett huvudkläde, numera som en dekorativ detalj och ofta färgad, prydd med pärlor, guld m.m.

tju`dra verb ~de ~t ORDLED: tjudr-ar SUBST.: tjudrande, tjudring

töm´ subst. ~men ~mar ORDLED: tömm-en