triumfe´ra verb ~de ~t ORDLED: triumf-er-ar SUBST.: triumferande; triumf

Jupiter, italisk himmelsgud, som Jupiter Optimus (et) Maximus (latin ’den bäste och främste’) det antika Roms övergud och skyddspatron.

Osiris, egyptisk gud, dödsrikets härskare, son till Geb och Nut, bror och make till Isis och far till Horus.

Rydberg, Viktor, född 18 december 1828, död 21 september 1895, författare.

Davis Cup, DC, tävling mellan nationslag i tennis för herrar, en av idrottsvärldens mest berömda turneringar.

toga, voluminös och veckrik mantel av tjockt ylletyg, romerska medborgares ”nationaldräkt” under antiken, ursprungligen buren av bägge könen men för kvinnor successivt ersatt av stola.

Thompson, Francis Morgan (Daley), född 1958, brittisk friidrottare.

Wide, Anna Greta, 1920–65, lyriker.

Murten, stad 25 km väster om Bern, Schweiz, känd för ett viktigt slag 22 juni 1476 mellan en invaderande burgundisk här (23 000 man) under hertig Karl den djärve och ett schweiziskt bondeuppbåd (25 000 man).

Preston, Robert, egentligen Robert Preston Meservey, 1918–87, amerikansk skådespelare.