tryck, begrepp inom fysiken: den kraft per area som verkar i en viss punkt.

tryckt adj., neutr. ~ ORDLED: tryck-ta

tryckt krets, i elektroniken en krets där komponenterna (resistorer, kondensatorer, transistorer och integrerade kretsar) ansluts genom lödning till frametsade kopparledningar på ett bärande material, substratet (vanligen glasfiberarmerat plastmaterial med goda elektriska egenskaper).

tryckt båge, vanligen en rundbåge vars kontur är mindre än en halvcirkel, dvs. detsamma som segmentbåge eller stickbåge.

tryckt skrift, enligt tryckfrihetsförordningen (TF) utgiven skrift som framställts i tryckpress, det grundläggande begreppet i TF.

osmos, transport av lösningsmedel mellan två faser med olika koncentration av upplösta ämnen och där faserna är åtskilda av ett membran som endast släpper genom lösningsmedlets molekyler.

upplysningen, intellektuell strömning under 1700-talets senare hälft med centrum i Frankrike.

trycktank, behållare konstruerad för att innehålla gas eller vätska under övertryck, dvs. ett tryck högre än omgivningens.

trycktyp, detsamma som typ.

osmotiskt tryck, tryckskillnad när jämvikt råder vid osmos.