träsk, svårforcerad våtmark, framför allt större sådan med lösbotten och ställvis öppna vattenspeglar.

Enare träsk, finska Inarijärvi, sjö i nordöstligaste Finland; 1 040 km ².

träskor, skodon helt och hållet gjorda av trä, i form av hela skor eller remförsedda sandaler.

träsk, ord ingående i sjönamn i bl.a. Norrland (t.ex. Torneträsk) och på Gotland (Tingstäde träsk).

träskyddsmedel, kemiska produkter som innehåller ett eller flera aktiva ämnen och som främst är avsedda att antingen skydda trä (och träbaserade produkter) mot angrepp av träförstörande organismer (t.ex. rötsvampar, insekter, marina träskadegörare) eller missfärgande organismer (t.ex. mögel- och blånadssvampar).

träskonäbbar, Balaenicipitidae, familj pelikanfåglar med en art, träskonäbb eller abu markub (Balaeniceps rex), i tropiska Östafrika.

träskor, annan benämning på trätofflor.

träskofiol, ursprungligen skånsk fattigmans- eller barnfiol med anor från sent 1700-tal, byggd med en uttjänt träsko som ljudlåda.

träsk subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: träsk-et

Ule träsk, finska Oulujärvi, sjö i mellersta Finland, ca 110 km sydöst om Uleåborg; ca 900 km ², största djup 36 m.