tröskelpunkt, tippningspunkt, inom klimatologin en förändring i ett system som är så stor att jämvikten ändras tvärt och inte återgår till det ursprungliga tillståndet om orsaken till förändringen försvinner. 

tröskelvärde, det minsta värde på en viss faktor vid vilket en viss effekt uppträder, t.ex. den lägsta dos av en toxisk substans som kan ge en biologisk effekt, eller den minsta retning som kan framkalla en fysiologisk effekt.

trös`kel subst. ~n trösklar ORDLED: tröskl-ar

tröskeldjup, det största vattendjup på vilket det finns en fri horisontell förbindelse genom ett sund eller en passage mellan två vattenområden.

tröskelenergi, det minsta värde på den kinetiska energin hos de kolliderande partiklarna som krävs vid en kärnreaktion eller en excitation av en atomkärna för att processen skall äga rum.

infraljud, ljud med frekvenser under 20 Hz, motsvarande våglängder från 17 m och uppåt, som inte uppfattas med normal hörsel.

trös`kelvärde subst. ~t ~n ORDLED: tröskel--värd-et

depression, nedstämdhet, sänkt grundstämning.

Egentliga Östersjön, den del av Östersjön som begränsas av Bälthavet, Öresund, Ålands hav, Finska viken och Rigaviken.

ekokatastrof, katastrof orsakad främst av mänsklig påverkan på omgivningen; i vidare bemärkelse även naturkatastrof som på ett omvälvande sätt förändrar livsbetingelserna.