tyrann, i antikens Grekland benämning på en konstitutionellt olaglig envåldshärskare, särskilt under arkaisk tid (ca 700–480 f.Kr.).

Tyrannosaurus är ett släkte rovdinosaurier som levde i Nordamerika för 67–66 miljoner år sedan.

Kristian Tyrann, svenskt öknamn på Kristian II.

tyranner, tyrannflugsnappare, Tyrannidae, familj suboscina tättingar med bortåt 400 arter i Nya världen, där de utgör den dominerande tättinggruppen.

tyrannflugsnappare, annat namn på fågelfamiljen tyranner.

tyrannmördarna, benämning på Harmodios och Aristogeiton, som dödade den athenske tyrannen Hipparchos.

tyrann´ subst. ~en ~er ORDLED: tyrann-en

de trettio tyrannerna, de trettio, en grupp aristokrater, dominerade av Kritias och Theramenes, som efter den spartanska segern i peloponnesiska kriget 404 f.Kr. tog makten i Athen i syfte att revidera författningen i antidemokratisk riktning.

Sokrates, född 470 eller 469, död 399 f.Kr., grekisk filosof från Athen.

Stockholms blodbad kallas en händelse i november 1520 när närmare 100 personer avrättades i Stockholm.