upp`repning subst. ~en ~ar ORDLED: upp--rep-ning-en

upprepningstvång, psykoanalytisk term för en omedveten och svårkontrollerad benägenhet att upprepade gånger söka sig till situationer som (ofta symboliskt) påminner om trauman och konflikter i den tidiga egna utvecklingen.

Kierkegaard, Søren, född 5 maj 1813, död 11 november 1855, dansk författare, filosof och teolog.

replikation, duplicering av en DNA-molekyl till två kopior.

konjunkturcykel, den period som det tar för ekonomin att genomgå både en högkonjunktur och en lågkonjunktur.

upp`repningsmönster subst. upprepningsmönstret, plur. ~, best. plur. upprepningsmönstren el. ~na ORDLED: upp-rep-nings--mönstr-et

kognitiv psykologi, den del av psykologin som studerar hur människor behandlar information.

epos, den viktigaste kategorin i bunden form inom den äldre berättarkonsten, företrädd på flertalet håll där ett litteraturspråk utvecklats.

DNA-profil, DNA fingerprint, resultatet av en laboratorieprocess där ett antal olika variabla platser i arvsmassan analyseras.

anafor, stilistisk term för flera på varandra följande parallella led som börjar på samma sätt: Skön att sitta i, skön att se på, skön att köra.