upp`vakta verb ~de ~t ORDLED: upp--vakt-ar SUBST.: uppvaktande, uppvaktning

Gustav III var kung av Sverige 1771–1792.

fortsättningskriget, gängse benämning på kriget mellan Finland och Sovjetunionen juni 1941–september 1944.

borggårdskrisen, konstitutionell konflikt mellan Gustaf V och Karl Staaff som i samband med försvarsstriden och bondetåget i februari 1914 ledde till den liberala ministärens avgång.

hinduismens mytologi i dess ”klassiska” utformning presenteras främst i de två stora indiska eposen Mahabharata och Ramayana samt i puranatexterna.

Waltari, Mika, 1908–79, finsk författare.

Ganymedes (grekiska Ganymēdēs), i grekisk myt son till den dardaniske kungen Tros.

valar, Cetacea, ordning däggdjur med ca 80 nutida arter fördelade på de två underordningarna bardvalar och tandvalar.

pingst, en av kyrkoårets största högtider, firad på femtionde dagen efter påsk till minne av Andens utgjutande över lärjungarna (Apostlagärningarna 2:1–11).

Tegnér, Alice, född Sandström, 1864–1943, tonsättare och musiklärare; jämför släktartikel Tegnér.