1. uppåtgående

    1upp`åtgående adj., ingen böjning ORDLED: upp-åt--gå-ende
    Svensk ordbok

  2. uppåtgående

    2upp`åtgående subst. ~t ORDLED: upp-åt--gå-end-et
    Svensk ordbok

  3. spindlar

    spindlar, egentliga spindlar, Araneae (ibland Araneida), ordning spindeldjur med ca 35 000 kända arter, varav ca 710 i Sverige.

  4. åska

    åska, väderfenomen i atmosfären med elektriska urladdningar som yttrar sig i blixtar åtföljda av dunder.

  5. tunntarm

    tunntarm, intestinum tenue, del av tarmkanalen mellan magsäcken och tjocktarmen hos ryggradsdjur inklusive människa.

  6. tjocktarm

    tjocktarm, intestinum crassum, del av tarmkanalen i bukhålan mellan tunntarmen och anus hos ryggradsdjur inklusive människa.

  7. munhåla

    munhåla, cavum oris , i allmänt språkbruk mun, den första delen av matspjälkningskanalen.

  8. grindteorin

    grindteorin, engelska gate control theory, en på experimentella observationer baserad förklaringsmodell inom neurofysiologin för smärtupplevelser.

  9. Tyskland

    Tyskland, republik i norra Mellaneuropa.

  10. hävning

    hävning, uppåtgående luftrörelse i atmosfären.